Unga Ledare Äger

Varför har Mora blivit utsedd till årets ungdomskommun?


"Varje år delar vi ut utmärkelsen "Årets ungdomskommun" för att uppmärksamma kommunernas arbete för att förbättra ungas livsvillkor. När vi utser Årets ungdomskommun tittar vi särskilt på hur kommunen arbetar med att: Ta fram metoder för att stärka ungas delaktighet och inflytande i samverkan med föreningslivet, öka inkluderingen i samhället av alla unga, ta fram metoder för att öka kunskapen om ungas behov, stärka föreningslivets verksamhet för unga" skriver ungdomsstyrelsen på sin hemsida.

Motiveringen:
Att sten för sten bygga en strukturerad och kunskapsbaserad ungdomspolitik tar tid. Röster ska höras, frågor ställas och förslag prövas. Förändring är svårt och kräver handling. Årets ungdomskommun har hittat enkla men effektiva metoder som gör stor skillnad för kommunens unga, metoder som är lätta att förstå och ta efter.

Det finns en mängd exempel att peka på som stämmer in på ovanstående kriterier, t.ex. "Moramodellen" för ungas delaktighet och inflytande i lokalsamhällets utveckling, etableringen av ett kulturhus för unga i "Rosa Huset", samt verksamheten för unga vuxna i "Utvecklingscenter", skriver Åke Nyström, Ungdomssamordnare i Mora kommun

När får vi se en Stockholmskommun som Årets Ungdomskommun??

Kram på er!

/Milou

Vilka normer följer du?

En förklaring av ordet diskriminering är när någon utsätts för en missgynnsam särbehandling.
Med andra ord att det i en specifik situation görs skillnad mellan olika människor på grund av egenskaper den diskriminerade inte kan påverka. Som tillexempel ålder.
Det är ju inte så att jag kan göra något åt att jag är född 1980 och är 29 år ung. Ändå blir jag bedömd utifrån just detta. Till exempel tror många vuxna att jag har mindre kunskap och erfarenhet om idrott än en person som är 45 år och man. Och på grund av det har jag svårare att få igenom mina åsikter. För inte kan väl en 29 årig kvinna veta mer i en idrottsfråga än en vuxen karl...

I Sverige kan tala om att den vuxna åldersgruppen ses som normen för åldern.
Barn och unga får frågan vad de vill ”bli” när de blir stora och de får ofta höra att de är ”framtiden”. Äldre ses som redan förbrukade, som de enbart ”varit” något och inte har något nytt att tillföra.  Barn blir sedda som ”not yets”, inte än, och äldre ”has beens”, har varit.
Medelåldern är helt enkelt normen för vad som är ”rätt” eller ”normalt” – de personer som är.
Tittar vi på vilka personer som blir invalda i våra förenings och förbundsstyrelser så är de väldigt lika varandra. De är oftast medelålders män. Kan det bero på att just den kategorin ses som mest normal? Personer som är rätt just nu? Och om det är så, hur kan vi jobba i valberedningarna för att förändra vår norm?

Åldersdiskriminering betyder att en person behandlats sämre än en annan person i samma situation på grund av sin ålder. I juridisk mening innebär åldersdiskriminering att ålder är avgörande för att en person missgynnas jämfört med en annan.
Det här behöver inte vara medvetet, jag tror inte att vi vuxna går runt hela dagarna och försöker komma på knep för att jävlas med ungdomar och hålla dem utanför föreningslivet. Men vi behöver bli medvetna om vilka normer som styr oss för att vi ska kunna se förbi dem i våra val av ledamöter och vilkas åsikter vi tar till oss som viktiga.

Fakta kring åldersdiskriminering har jag hämtat från LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer och du kan läsa hela deras rapport HÄR.

Kram på er!
/Milou



 

... balansbräda, bordsgolf, styrketest och massor mer fanns att prova på när deltagarna från Folksam LedarCamp hade återträff på Riksidrottsmuseet.

Först lunch i stan innan bussen gick ut mot Riksidrottsmuseet.

Där fick vi testa på en massa olika idrotter, gissa idrottsdofter och känna på hur det är att tävla om man är blind eller sitter i rullstol.

  

Deltagarna på Ledar Camp 2009 ingår i Stockholmsidrottsförbunds Ungt Nätverk och kommer att fortsätta träffas på olika aktiviteter, utbildningar och få chans att påverka dem som fattar besluten inom idrotten i Stockholm.
Vill du gå med i nätverket och få samma chans?

Skicka ett mail till [email protected] !

Kram på er!
/Milou

För 5 år sedan arbetade svensken i genomsnitt 12 timmar ideellt varje månad.
År 2009 har antalet timmar ökat till 16.
Främst rör det sig om idrottsverksamhet.

Betyder det att det är lättare att rekrytera ideella ledare idag?
Varför saknar isåfall föreninglivet så många ledare?

Kan det vara föreningslivet som är dåliga på att rekrytera ledare?

Kram på er!
/Milou

Jag hade inte en aning om att det i flera av landets kommuner finns Ungdomsombud. De kan se lite olika ut och heta lite olika saker men det handlar om att kommunen har anställda som arbetar för att skapa förutsättningar för ungdomsdelaktighet.

Jag har 22 kommuner inom Stockholms Idrottsförbunds ramar. Vad skulle vi kunna göra ihop?
Ni som är ungdomar, visste ni om att det fanns ungdomsombud i er kommun?

www.Ungilund.se ett exempel på en kommun som arbetat bra och länge med delaktighet och demokrati!

Kram på er!
/Milou

Sagt under Kompetensgalan om passionerat ansvarsfullt ledarskap:

• I en liten organisation kan man vara ensam om att vara bäst utan att ens vara särskilt bra - Carin Götblad
• Det måste finnas en tydlig vision som alla känner till och som inspirerar. Jag har en tro på människan och en vilja att få människor att växa. Det handlar inte om att hävda sig själv eller att synas. Reflekterade Jeanette Söderberg, Vd på IKEA Sverige på tal om varför IKEA har så gott ledarskapsrykte.
• De som utför arbetet ska vara med och utveckla det - Robert Kuséns, Scania
• En ledares förmåga är helt beroende av dennes kapacitet och erfarenhet av andra, annorlunda och nya perspektiv. Man måste kunna kliva utanför sin egen ram - okänd klok kvinna

Kram på er!
/Milou

Så här fungerar det i en kommun:
Kommunpolitikerna har en pool av ungdomar som de kan kontakta och "hyra" inför och under ett möte. Tillexempel om de ska diskutera en sakfråga och politikern behöver veta vad en ung människa tycker om de olika förslagen. Då får den unga all dokumentation och inormation i god tid, kan bilda sig en uppfattning och berättar sedan detta för politikern innan mötet. Ungdomarna kan även delta på mötet tillsammans med politikern.

Jag har ett nätverk med 400 ungdomar som alla är ledare inom idrotten och gärna är med och påverkar. En ganska bra pool av ungdomar, eller hur?

En idé tar fart...

Kram på er!
/milou

Sverigesungdomsråd (SU) presenterade nu på förmiddagen sin undesökning om inflytande för ungdomar.
Vad de sa var att föreningslivet är en organisation där ungdomar verkligen skulle ha möjlighet att lära sig hur det fungerar, hur man kan påverka och vad inflytande är. Föreningslivet är uppbyggt för att kunna vara en bra organisation för inflytande och möjlighet att lära sig hur demokrati går till.

SU har tagit reda på att: finnas med i de ordinarie organisationerna, med i kommittéer, styrelser, arbetsgrupper och allt vad det nu kan vara, är det mest givande sättet att faktsiskt påverka och lära sig hur det går till att påverka. Att få påverka de äkta vägarna – misslyckas, prova igen och kanske lyckas nästa gång.

Men hur fungerar föreningslivets demokrati egentligen? Får man möjlighet till inflytande som ungdom i en förening? Är vi en plats för ungdomar att faktiskt få lära sig demokratiska processer?

Vill vi vara det inom idrottsföreningarna?
Om ja, vad måste vi göra för att leva upp till detta?

Kram på er!
/Milou

Demokrati handlar om att ha rätt att bli lyssnad på oavsett om de vuxna känner för det eller inte. Barn och ungdomr har rättigheter som SKA beaktas.
Här har vi vuxna inget val. Inom idrotten är det solklart. 1 medlemsskap = 1 röst. Vi är alla lika värda inom det ideella föreningslivet.

Det innebär att vi inte kan välja vilka vi ska lyssna på och vems idéer vi ska rätta oss efter genom att titta på ålder.

Det innebär också att vi behöver skapa strukturer för inflytande som är oberoende av om vuxna känner för att lyssna eller inte.

De klassiska ungdområden har fått het kritik, de fungerar inte säger mobben. Andra tittar frågande på kritikerna, de fungerar ju hur bra som helst!
I alla de fall där de har fungerat har det runtomkring funnits vuxna som har lyssnat och beaktat och låtit ungdomar vara delaktiga. I dessa fall fungerar ungdområden alldeles utmärkt.

Men såfort ett ungdomsråd hamnar utanför denna stödjande miljö så går det åt pipsvängen med delaktigheten.
Det är en väldigt skör struktur för inflytande. Om vi nu ska ha ungdomsråd, hur kan vi stärka upp denna struktur så att den inte blir lika skör?
Vilka andra strukturer kan vi skapa?

Kram på er!
/Milou

Bara 17% av barn under 17 år känner till barnkonventionen

Emma Stark från LSU delade med sig av sina erfarenheter från kampanjen Rösta 7 juni!

7 vägar till framgång:

- Unga förebilder

• Människor inspireras och engageras bäst av andra människor
• Ge ungdomar möjligheter och metoder at engagera sig själv och andra på egna villkor. Göra något själva!
• Aktiviteter som skapar engagemang
• Utbilda ambassadörer 

- Gemensam kraft

• Ett nätverk av aktörer som kompletterar din organisation
• Relationer och kontakter sm utvecklas och ger resultat leder till framtida samarbeten
• Kampanjer, kommunpartner, debattpartner

- Tydliga budskap

1. Varför ska jag rösta?
Din vardag påverkas i EU pralamentet 60% av beslut som påverkar oss i Sverige tas i EU pralamentet

• Lokaltrafik
• Tillsatser i vår mat
• Lista med konkreta frågor

2. Varför ska just jag rösta?
Annars röstar någon åt dig!

3. Varför ska just unga rösta?
Vi behöver ett frächare EU!
Det är inget fel på vuxna men ungdomarnas synpunkter finns inte med!

Samma budskap från alla håll!
Enkla och tydliga budskap

- Strategisk kommunikation

• Identifiera problemen
• Formulera handlingsplanen
• Ge lösningen
• Se resultaten

Lokal press: Förbered dem. Visa upp problemet. Sen: Kom med lösningen! 

-Tillgängligt material

Europavalet på 5 minuter – info

 - Kalla fakta

Bygg dina berättelser på bra fakta. Då kan du snabbt gå från att beskriva verkligheten till att beskriva din vision av verkligheten

Kram på er!
/Milou

Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd. 
De jobbar bland annat med att:

• Ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor.
• Följa upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitiken och stödja kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete.
• Fördela bidrag till och stödja metodutveckling inom ungas fritid och föreningsliv.
• Internationellt ungdomssamarbete.

En gång om året i början av december har de en stor konferens med hundratals deltagare. Rikskonferensen är en mötesplats för politiker och tjänstemän från kommuner och regioner, för fritidsledare, lärare, arbetsförmedlare, socialarbetare, ungdomsorganisationer och forskare. Här träffas alla som arbetar med och är engagerade i ungdomsfrågor.

Och självklart finns Stockholmsidrottsförbunds utsände på plats för att rapportera om senaste nytt.
Liveblogg diekt från alla seminarium, bilder och intervjuer utlovas!

Kram på er!
/Milou