Kommunernas ungdomssatsningar är felriktade
Debattartikel i Dagenssamhälle
Sveriges ungdomsråds rapport ”Ungdomar i demokratin” visar, med statistik från Ungdomsstyrelsen som länge funnits tillgänglig, att ålder inte alls behöver vara en särskilt viktig faktor för politiskt deltagande. Faktum är att ungdomar prioriterar mer eller mindre samma frågor som vuxna – och de påverkar på ganska mycket samma sätt.
I somras visade Sveriges Kommuner och Landsting i en undersökning att en tredjedel av alla medborgare inte känner till att besluten om vård, skola och omsorg fattas i kommunen och landstinget. Så få som 3 procent visste vad kommunens skattepengar gick till. Hela 60 procent trodde att enbart hälften eller mindre av alla skattepengar gick till vård, skola och omsorg, när den korrekta siffran var 90 procent.
När det diskuteras demokrati på kommunnivå är en av de återkommande idéerna att kommunerna borde hitta nya sätt att påverka på – det som för ungdomar blivit vad Ungdomsstyrelsen benämner ”särskilda” sätt att påverka på.
Frågan är bara om det är sätten att påverka på som är problemet. När enbart 3 procent av medborgarna prickar rätt kring vad kommunens pengar går till och många helt har missförstått vad kommunen gör – borde inte då den viktigaste satsningen vara att sprida kunskap?
I rapporten ”Ungdomar i demokratin” visar Sveriges ungdomsråd att många kommuner helt missar en fundamental satsning, som är att utbilda eller åtminstone informera, sina medborgare om vad kommunen gör och hur man kan påverka.
För faktum är att kunskapen saknas. Nästan inga ungdomar vet om att de har exakt samma deltagardemokratiska rättigheter som vuxna. En 8-åring kan överklaga beslut. En 14-åring kan begära ut allmän handling. En 15- eller 17-åring kan skriva brev efter brev till politiker och få svar. Med nya satsningar på medborgarförslag kan en 12-åring lika gärna som en 57-åring vinna en debatt i kommunfullmäktige.
Viktigast av allt, visar Sveriges ungdomsråds rapport, är att se till att ungdomar kan påverka på samma sätt som vuxna, i samma frågor, i samma forum och på samma villkor. Sveriges ungdomsråd arbetar därför för att stärka ungdomars egen organisering och för att visa på de problem som uppstår när ungdomar ska försöka påverka genom särskilda, inte alltid kvalitetssäkrade, forum istället för att få tillgång till de som alla andra använder.
I statistiken syns det att ungdomar är mer lika vuxna än vad många har trott. På samma sätt som vuxna medborgare behöver ungdomar också kunskap. För alla kommuner i landet, och för de projekt som bedrivs för att förbättra och utveckla demokratin, ger det mycket att tänka på.
Silvia Kakembo
Ordförande Sveriges ungdomsråd
Gustav Johansson
Vice ordförande Sveriges ungdomsråd
Kram på er!
/Milou
Sveriges ungdomsråds rapport ”Ungdomar i demokratin” visar, med statistik från Ungdomsstyrelsen som länge funnits tillgänglig, att ålder inte alls behöver vara en särskilt viktig faktor för politiskt deltagande. Faktum är att ungdomar prioriterar mer eller mindre samma frågor som vuxna – och de påverkar på ganska mycket samma sätt.
I somras visade Sveriges Kommuner och Landsting i en undersökning att en tredjedel av alla medborgare inte känner till att besluten om vård, skola och omsorg fattas i kommunen och landstinget. Så få som 3 procent visste vad kommunens skattepengar gick till. Hela 60 procent trodde att enbart hälften eller mindre av alla skattepengar gick till vård, skola och omsorg, när den korrekta siffran var 90 procent.
När det diskuteras demokrati på kommunnivå är en av de återkommande idéerna att kommunerna borde hitta nya sätt att påverka på – det som för ungdomar blivit vad Ungdomsstyrelsen benämner ”särskilda” sätt att påverka på.
Frågan är bara om det är sätten att påverka på som är problemet. När enbart 3 procent av medborgarna prickar rätt kring vad kommunens pengar går till och många helt har missförstått vad kommunen gör – borde inte då den viktigaste satsningen vara att sprida kunskap?
I rapporten ”Ungdomar i demokratin” visar Sveriges ungdomsråd att många kommuner helt missar en fundamental satsning, som är att utbilda eller åtminstone informera, sina medborgare om vad kommunen gör och hur man kan påverka.
För faktum är att kunskapen saknas. Nästan inga ungdomar vet om att de har exakt samma deltagardemokratiska rättigheter som vuxna. En 8-åring kan överklaga beslut. En 14-åring kan begära ut allmän handling. En 15- eller 17-åring kan skriva brev efter brev till politiker och få svar. Med nya satsningar på medborgarförslag kan en 12-åring lika gärna som en 57-åring vinna en debatt i kommunfullmäktige.
Viktigast av allt, visar Sveriges ungdomsråds rapport, är att se till att ungdomar kan påverka på samma sätt som vuxna, i samma frågor, i samma forum och på samma villkor. Sveriges ungdomsråd arbetar därför för att stärka ungdomars egen organisering och för att visa på de problem som uppstår när ungdomar ska försöka påverka genom särskilda, inte alltid kvalitetssäkrade, forum istället för att få tillgång till de som alla andra använder.
I statistiken syns det att ungdomar är mer lika vuxna än vad många har trott. På samma sätt som vuxna medborgare behöver ungdomar också kunskap. För alla kommuner i landet, och för de projekt som bedrivs för att förbättra och utveckla demokratin, ger det mycket att tänka på.
Silvia Kakembo
Ordförande Sveriges ungdomsråd
Gustav Johansson
Vice ordförande Sveriges ungdomsråd
Kram på er!
/Milou
Kommentarer
Trackback
