Skulle ungdomarna lyckas igen?
På bakersta raden sitter jag och biter på naglarna. De tär nu det gäller. Vi har kommit fram till punkten val av ledamöter i valberedningen.
När namnen på de nominerade är upplästa är det fritt fram för deltagarna att gå upp och plädera (berätta varför deras kandidat är så bra).
3 personer har varit uppe och pratat för de tre äldre kvinnorna. Många fina ord har sagts om erfarenhet, kompetens och representation. Då rasslar det till på talarlistan.
Min egen ordförande för Stockholmsidrotten (Peter Larsson) kliver med bestämda steg fram till talarstolen och efter det följer talare på talare som lovordar Josefine, 26år.
"Josefine är inte bara uppskattad inom sin idrott fotboll. Hon har en bred kompetens inom många olika idrotter"
" Det finns över 1 miljon ungdomar inom idrottsrörelsen. Jag är övertygad om att Josefine har deras röster här idag"
" Om vi ska leva upp till de beslut vi fattade igår angående ungdomars delaktighet, så kan vi inte backa idag. Gör det enda rätta - välj in Josefine och ta ställning för ungdomsdelaktighet"
Ordförande på mötet frågar om vi kan gå till beslut. Svaret är JA. Deltagarna har hört det de behöver höra.
Sluten votering, skriker någon i salen.
Det betyder att alla nu måste ta fram sina dosor och rösta genom att trycka för den kandidat som de helst ser som ledamot i valberedningen.
Det tar en minut innan resultatet visas på skärmen och jag märker att jag håller andan.
Jubel och applåder utbryter i samma sekund som resultatet visas. Josefine har tagit hem segern och vunnit med hästlängder!!
Josefine ser lite skakad ut när jag hinner ifatt henne utanför möteslokalen och tränger mig igenom alla dem som är där för att gratulera.
" Tårarna är nära när man får sitta där och höra alla fina ord", säger hon. Mer hinner vi inte prata just då för Sv Fotbollförbundets styrelse vill kramas med den lyckliga ledamoten för RF valberedning.
Josefine till vänster firar vinsten
Kram på er!
/Milou
Börja på toppen det är den högsta floppen
Om du menar Josefine så börjar hon inte på toppen. Hon har under 10 års tid arbetat på alla olika nivåer inom Svensk Idrott.
Menar du rent organisatoriskt så håller jag med dig till viss del.
Ungdomarna ska växa underifrån i organisationen. Problemet är att vi har ungdomar som har gjort detta men som sedan inte får möjligheten att ta sig vidare.
Med en ung person i valberedningen håller vi frågan levande och kan skapa förutsättningar till förändringar.
Med unga personer i våra förbund i SF och SDF sätter vi förebilder, och kan ändra attityder.
För ungdomarna finns. Det är vi vuxna som måste se till att släppa fram dem.
Kram
Milou
Milou!
Du skrev "Menar du rent organisatoriskt så håller jag med dig till viss del. ".
Du håller med andra ord med om att det kan bli väldigt fel om man försöker att lösa alla problem som olika idrotter dras med genom att tillsätta en oproportinerlig mängd ungdomar i exempelvis en styrelse.
En ungdom kan inte mäta sig med en äldre människa när det gäller samlad erfarenhet och visst finns det goda idér hos ungdomar men det finns även ett stort inslag av naivitet också.
Idrottens problem är att det krävs en viss arbetsinsats för att hålla en idrott levande och att den insatsen ofta inte görs. Det problemet löser inte man genom att kasta in oerfarna ungdomar på höga poster inom idrotten.
Vi kan aldrig förändra det faktum att en idrott kräver blod svett o tårar för att överleva. Att prata om attityder är för mig att prata runt problemets kärna. Problemet är helt enkelt att för få vill ge tillbaka till idrotten eftersom de anser att de gett genom att själva få av idrotten.
Angående Josefine vill jag betona att jag inte menade henne specifikt och att hon säkert har något att ge då hon arbetat på olika nivåer tidigare.
För mig är toppen av floppen att låta ungdomar starta på onödigt hög nivå inom idrotten då de de ofta saknar erfarenhet på klubbnivå.
Visst är ni ungdomar viktiga för ni utgör trots allt idrottens framtid men jag tycker att det gått inflation i ungdomslösningar i att lösa idrottens problem.
Hej,
nej på det viset håller jag inte alls med dig.
Det handlar inte om antingen eller. Det är tillsammans med en härlig mix av unga och äldre som vi kommer att få en blomstrande idrott.
Ungdomar är inte framtiden, ungdomar är nu. Du skriver att en ungdom inte kan mäta sig med en vuxen människa. Det kallar jag naivitet, inte att ungdomar engagerar sig på olika nivåer inom idrotten.
Självklart är det så att alla ungdomar inte passar för ett förtroendeuppdrag, men det gör inte flera vuxna heller. Tyvärr väljer vi ändå in dessa vuxna framför en kompetent ungdom. Bara pga ålder.
Den attityd jag pratar om avspeglar sig tydligt i ditt svar. En misstro att ungdomar har kompetens. Ungdomar vill ge tillbaka men faktum är att vuxna inte låter dem göra det.
Ingen var mer emot kvotering än ungdomarna själva under RIM. De vill bli invalda för sin kompetens som de faktiskt besitter.
Sedan finns det många olika metoder för att få en fungerande rekrytering av unga ledamöter. SvFF är ett bra exempel med sin satsning Förbundsledare 2010.
Att "kasta in oerfarna ungdomar på höga poster" har det aldrig varit tal om. Det krävs ett strategiskt arbete för att få rekryteringsprocessen att fungera.
Därför är det ännu viktigare att föreningarna tar sitt ansvar och släpper in ungdomar så att den processen startat i tid.
Att sedan SDF och DF har upparbetade tillvägagångssätt för att kunna fånga upp dem som varit föreningsaktiva och de sedan kan bli valbara i sina SF osv. Det här är en process som inte behöver ta 20år.
Jag har största respekt för den kompetens och erfarenhet som de flesta vuxna besitter inom idrotten. Det jag önskar är att ungdomar ska mötas av samma respekt tillbaka.
Kram
/ Milou
