Spännande möte idag!
Han är ordförande i Borås stads ungdomsråd och vi kommer att träffas under ca ett år framöver och prata ungdomsråd, personlig utveckling, verksamhetsutveckling och en massa annat kul.
Idag ska vi ha en heldag i Stockholm där jag får chansen att visa vad jag jobbar med, mitt favvisfik på Odenplan och julmarknad i Ga:stan.
Mina förväntningar på mentorskapet är att jag ska få lära mig mer om hur de kommunala ungdomsråden fungerar, om de verkligen ger ungdomsinflytande och hur man kan använda deras erfarenheter och idéer inom idrotten.
Sen hoppas jag såklart att Andreas blir en flitig gästbloggare =)
Hoppas ni får en skön lördag!
Kram på er
/ Milou
Passionerat ledarskap
Sagt under Kompetensgalan om passionerat ansvarsfullt ledarskap:
- I en liten organisation kan man vara ensam om att vara bäst utan att ens vara särskilt bra - Carin Götblad
- Det måste finnas en tydlig vision som alla känner till och som inspirerar. Jag har en tro på människan och en vilja att få människor att växa. Det handlar inte om att hävda sig själv eller att synas. Reflekterade Jeanette Söderberg, Vd på IKEA Sverige på tal om varför IKEA har så gott ledarskapsrykte.
- De som utför arbetet ska vara med och utveckla det - Robert Kuséns, Scania
- En ledares förmåga är helt beroende av dennes kapacitet och erfarenhet av andra, annorlunda och nya perspektiv. Man måste kunna kliva utanför sin egen ram - okänd klok kvinna
Kram på er!
/Milou
Möten i verkligheten
Bjud ut idrottsförvaltningen att ha sina möten i verkligheten, t.ex. i våra dragiga klubbhus. Få vuxna till ungdomarnas mötesplatser så de vet vad det är de pratar om och beslutar om.
Kram på er!
/Milou
Hyr en ungdom!
Så här fungerar det i en kommun:
Kommunpolitikerna har en pool av ungdomar som de kan kontakta och "hyra" inför och under ett möte. Tillexempel om de ska diskutera en sakfråga och politikern behöver veta vad en ung människa tycker om de olika förslagen. Då får den unga all dokumentation och inormation i god tid, kan bilda sig en uppfattning och berättar sedan detta för politikern innan mötet. Ungdomarna kan även delta på mötet tillsammans med politikern.
Jag har ett nätverk med 400 ungdomar som alla är ledare inom idrotten och gärna är med och påverkar. En ganska bra pool av ungdomar, eller hur?
En idé tar fart...
Kram på er!
/milou
Föreningslivet en bra demokratiskola?
Sverigesungdomsråd (SU) presenterade nu på förmiddagen sin undesökning om inflytande för ungdomar.
Vad de sa var att föreningslivet är en organisation där ungdomar verkligen skulle ha möjlighet att lära sig hur det fungerar, hur man kan påverka och vad inflytande är. Föreningslivet är uppbyggt för att kunna vara en bra organisation för inflytande och möjlighet att lära sig hur demokrati går till.
SU har tagit reda på att: finnas med i de ordinarie organisationerna, med i kommittéer, styrelser, arbetsgrupper och allt vad det nu kan vara, är det mest givande sättet att faktsiskt påverka och lära sig hur det går till att påverka. Att få påverka de äkta vägarna – misslyckas, prova igen och kanske lyckas nästa gång.
Men hur fungerar föreningslivets demokrati egentligen? Får man möjlighet till inflytande som ungdom i en förening? Är vi en plats för ungdomar att faktiskt få lära sig demokratiska processer?
Vill vi vara det inom idrottsföreningarna?
Om ja, vad måste vi göra för att leva upp till detta?
Kram på er!
/Milou
Delaktighet handlar inte om vuxnas vilja!
Demokrati handlar om att ha rätt att bli lyssnad på oavsett om de vuxna känner för det eller inte. Barn och ungdomr har rättigheter som SKA beaktas.
Här har vi vuxna inget val. Inom idrotten är det solklart. 1 medlemsskap = 1 röst. Vi är alla lika värda inom det ideella föreningslivet.
Det innebär att vi inte kan välja vilka vi ska lyssna på och vems idéer vi ska rätta oss efter genom att titta på ålder.
Det innebär också att vi behöver skapa strukturer för inflytande som är oberoende av om vuxna känner för att lyssna eller inte.
De klassiska ungdområden har fått het kritik, de fungerar inte säger mobben. Andra tittar frågande på kritikerna, de fungerar ju hur bra som helst!
I alla de fall där de har fungerat har det runtomkring funnits vuxna som har lyssnat och beaktat och låtit ungdomar vara delaktiga. I dessa fall fungerar ungdområden alldeles utmärkt.
Men såfort ett ungdomsråd hamnar utanför denna stödjande miljö så går det åt pipsvängen med delaktigheten.
Det är en väldigt skör struktur för inflytande. Om vi nu ska ha ungdomsråd, hur kan vi stärka upp denna struktur så att den inte blir lika skör?
Vilka andra strukturer kan vi skapa?
Kram på er!
/Milou
Barn om barnkonventionen
Bara 17% av barn under 17 år känner till barnkonventionen
Sammanfattning av dag 1: Inspirerande!
Det som slår mig när de presenterar sina goda idéer är att det är exakt samma sak som vi gör inom idrotten på olika håll. Aktiviteterna är de samma, modellerna är snarlika. Tänk vad mycket kommun och idrott skulle kunna utbyta om vi träffades i samma rum.
Det andra som slår mig är att det kanske finns samma behov inom idrotten? Ett nätverk med en hemsida för oss som arbetar med ungdomsdelaktighet inom idrotten? Eller borde vi ingå i NUNI?
Det här måste undersökas...
Men kika in på nuninatverk.se så länge och se om ni hittar några bra tips!
Kram på er!
/Milou
7 vägar till framgång!
Emma Stark från LSU delade med sig av sina erfarenheter från kampanjen Rösta 7 juni!
7 vägar till framgång:
- Unga förebilder
- Människor inspireras och engageras bäst av andra människor
- Ge ungdomar möjligheter och metoder at engagera sig själv och andra på egna villkor. Göra något själva!
- Aktiviteter som skapar engagemang
- Utbilda ambassadörer
- Gemensam kraft
- Ett nätverk av aktörer som kompletterar din organisation
- Relationer och kontakter sm utvecklas och ger resultat leder till framtida samarbeten
- Kampanjer, kommunpartner, debattpartner
- Tydliga budskap
1. Varför ska jag rösta?
Din vardag påverkas i EU pralamentet 60% av beslut som påverkar oss i Sverige tas i EU pralamentet
- Lokaltrafik
- Tillsatser i vår mat
- Lista med konkreta frågor
2. Varför ska just jag rösta?
Annars röstar någon åt dig!
3. Varför ska just unga rösta?
Vi behöver ett frächare EU!
Det är inget fel på vuxna men ungdomarnas synpunkter finns inte med!
Samma budskap från alla håll!
Enkla och tydliga budskap
- Strategisk kommunikation
- Identifiera problemen
- Formulera handlingsplanen
- Ge lösningen
- Se resultaten
Lokal press: Förbered dem. Visa upp problemet. Sen: Kom med lösningen!
-Tillgängligt material
Europavalet på 5 minuter – info
- Kalla fakta
Bygg dina berättelser på bra fakta. Då kan du snabbt gå från att beskriva verkligheten till att beskriva din vision av verkligheten
Kram på er!
/Milou
Rikskonferensen - EU, demokratin och de unga
Den 7 juni 2009 var det val till Europaparlamentet i Sverige. Vi skulle rösta dit vilka vi tycker ska reptesentera Sverige och föra våra hjärtefrågor. Tillexempel påverkar EU parlamentet kostander för telefonsamtal när vi reser utomlands eller våra möjligheter att arbeta i andra länder.
Skolval 2009
Marks Gymnasium (ligger en bit i från Göteborg för oss som inte har koll på alla kommuner =)
Tillsammans med sin lärare bestämde sig en klass från åk 2 för att genomföra skolval 2009.
För att ungdomr skulle få chans at tlära sig hur det går till att rösta och varför det är viktigt att man lämnar sin åsikt.
50 skolor deltog i Skolvalet 2009 och ca 20 % av eleverna på dessa skolor röstade.
Här är deras erfarenhet...
1. Det saknas kunskap hos unga
Men vi kan inte låta ungdomar vara ansvariga för att själv ahitta kunskap som de inte vet om finns!
Det är vi vuxna som måste visa sakfrågorna, berätta om möjligheterna och väcka engaemanget. För engagemang finns - om ungdomar bara får möjlighet att veta.
Om vi inom idrotten inte visar och berättar hur föreningslivet fungerar och hur våra årsmöten går till och vilka frågor man påverkar som medlem. Hur ska vi då kunna förvänta oss att ungdomarna dyker upp, lägger sin röst och engagerar sig i föreningens frågor?
Inom föreningslivet pratas det hela tiden om ungas ointresse av att delta. Men ärligt talat, har vi gett dem förutsättningarna för att kunna göra det?
2. Vuxnas inställning
Få vuxna brydde sig om att ungdomar skulle få möjlighet att lära sig mer om EU och hur man röstar. Om en skola genomförde skolval eller inte hängde på enksilda lärares egna intressen och ork att engagera sig.
Hur ska vi få ungdomar intresserade och engagerade om inte vi vixna intresserar oss och engagerar oss för ungdomarna?
Är vi vuxna egentligen ett dugg intresserade av att få ungdomar med i föreningslivet? Vill vi had em kring våra styrelsebord och i våra kommittéer där de kan vara med och påverka och engagera sig? Bjuder vi in dem? Visar vi dem att vi är intresserade av vad de tycker?
Jag har inte träffat någon vuxen som inte hålle rmed om att det är viktigt att vi engagerar ungdomr i vårt föreningsliv. Men vad är vi beredda att göra åt det då?
3. Få kände till
Trots kampanjen Skolval 2009 var det många som på valdagen inte kände till att de kunde rösta. De hade inte en susning om att det var val. Så hur kommunicerar vi med ungdomar? Tar de till sig samma budkap och infokanaler som vi vuxna gör? Eller måste vi hitta andra sätt att visa och förklara och informera på?
På vilka sätt kallar ni i föreningen till era årsmöten?
Vad skriver ni i inbjudan?
Hur skriver ni i inbjudan?
Vem får kallelsen till årsmötet?
Använder vi kommunikation som ungdomar kan förstå och ta till sig och som skapar intesse för att komma och påverka?
4. Räknas min röst?
Många unga människor vet inte varför de ska rösta eller hur det går till. De är tveksamma till om deras röst verkligen gör någon skillnad.
Att vara en stödjande miljö innebär att få ungdomar att känna att de räknas, att vi är intresserade av vd de har att säga och redo att förändra utifrån det vi får höra.
Hur känner ungdomar i er förening? har deras åsikter någon betydelse? Kan de göra skillnad?
Är vi beredda på att ta tillvara på ungdomarnas röster och kanske få förändra vår verksamhet.
Eller kommer vi att göra precis som vi brukar inför nästa årsmöte?
Kram på er!
/ Milou
Rikskonferensen - normSverige..
Hon jobbar för SVT och har gjort program för bolibompa.
Doreen har varit inledningstalare under konferensens första timme. En kvinna som brinner för sina frågor.
Hennes uppmaning är att vi ska skippa den här svenska normen vi kör med.
Vad som är rätt och fel och vem som är rätt och fel.
Vilka normer har vi inom idrotten?
När är det ok att bli invald i en valberedning?
Hur ser man ut när man är en styrelseledamot?
Hur ska man betee sig när man är ishockeytränare?
Vem tycker det är roligt att arrangera stora tävlingar?
Har vi normer inom idrotten för vad som är OK och inte?
Vilka normer har du?
Vad tar vi som självklart fast det kanske inte är så självklart?
Kram på er!
/Milou
Ungdomsstyrelsen Rikskonferens - inför
Sitter på ett överfullt tåg påväg till Stockholm. Skräp på spåret i Karlberg har sett till att stoppa hela tågtrafiken norröver Upplandsväsby...
Ja nu skulle vi inte prata om SJs förmåga att passa tider utan den 2 dagarskonferens tillsammans med Ungdomsstyrelsen som går av stapeln tisdag och onsdag denna vecka.
Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd.
De jobbar bland annat med att:
- Ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor.
- Följa upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitiken och stödja kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete.
- Fördela bidrag till och stödja metodutveckling inom ungas fritid och föreningsliv.
- Internationellt ungdomssamarbete.
En gång om året i början av december har de en stor konferens med hundratals deltagare. Rikskonferensen är en mötesplats för politiker och tjänstemän från kommuner och regioner, för fritidsledare, lärare, arbetsförmedlare, socialarbetare, ungdomsorganisationer och forskare. Här träffas alla som arbetar med och är engagerade i ungdomsfrågor.
Och självklart finns Stockholmsidrottsförbunds utsände på plats för att rapportera om senaste nytt.
Liveblogg diekt från alla seminarium, bilder och intervjuer utlovas!
Kram på er!
/Milou
Nya former för förtroendeuppdrag?
Zana Hussan är den person som ligger bakom Facebookgruppen "Sverigedemokraterna i riksdagen - nej tack" som nu har 250000 medlemmar. Han är jobbar till vardags som politisk sekreterare för Vänsterpartiet i Järfälla.
Så här svarar han på frågan om varför så få unga är engagerade inom partipolitiken
-"Många tycker att partipolitik är tråkigt och är mer intresserade av sakfrågor. Sedan är det ett problem att man måste vara minst 40 år och ha varit medlem i 301 år i ett parti för att bli invald någonstans."
Vi kan ju se samma trend inom idrotten. Att ungdomar gärna engagerar sig i projekt och olika sakfrågor som intresserar dem under en viss tid med en tydlig start och ett tydligt slut.
Frågan är hur vi ska anpassa vår verksamhet för att möta dessa nya former av engagemang?
Vi har haft samma typ av förtroendemanna organisation och uppdrag i 100år, hur vill vi att nästa 100 år ska se ut?
Kram på er!
/Milou
Malmöstad en förebild för andra?
Det finns många sätt att få unga människor delaktiga på. I Malmö har de jobbat på detta sätt:
Malmö har blivit bättre på att lyssna på ungdomar och deras behov och utveckla verksamheter därefter men fortfarande finns det mycket kvar att göra. Det är viktigt att låta ungdomar vara delaktiga och låta dem vara med och påverka sin livssituation. Tillsammans gör vi Malmö till en bättre ungdomsstad!
Många unga människor upplever utanförskap och känner att de har dålig kunskap om hur de kan vara med och påverka. För att möjliggöra ungdomars delaktighet måste dialogen mellan unga och beslutsfattare förbättras. Möjlighet till inflytande och delaktighet är kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle och har visat sig påverka folkhälsan.
De övergripande målen för den nationella ungdomspolitiken är att:
ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd
ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande
Kommunfullmäktige i Malmö har beslutat att ungdomar ska ges möjlighet till medverkan inom Malmö Stads handlingsplan "Välfärd för alla - det dubbla åtagandet". Folkhälsoenheten har fått i uppdrag att samordna arbetet med ungdomsdelaktighet. De har på uppdrag av styrgruppen för Välfärd för alla tagit fram en strategi, "Den ljusnande framtid är vår", för ungdomars delaktighet inom Välfärd för alla.
Vad är er strategi för ungdomsdelaktighet?
Kram på er!
/Milou
Idrottens utmaningar - av Gustav Fridolin
Det handlar om en av slutsatserna i den nämnda rapporten. Den att unga och grupper av unga som vill föreningsidrotta, ändå är utanförstående. Skälen till varför varierar, men det handlar i hög utsträckning om utrikesfödda, unga med föräldrar utan högre utbildning och barn som växer upp med en ensamstående förälder.
Tack Gustav för inlägget!
Många frågor. Vad säger ni andra? Vad är våra svar?
Kram på er!
/Milou
Ålder inte den enda variabeln...
Sveriges Ungdomsråd släppte en rapport om ungas politiska deltagande. Så här skrev de på sin hemsida:
Satsningar där ungdomars inflytande särskiljs från vuxna slår fel enligt en ny rapport från Sveriges ungdomsråd som presenterades tidigt i oktober. Här kan ni läsa ett reportage från frukostseminariet där den släpptes.
Den 7:e oktober släppte Sveriges ungdomsråd rapporten Ungdomar i demokratin – om ungdomars politiska deltagande. Rapporten presenterades i Gamla stan på ett välbesökt frukostseminarium.
Deltog på frukostseminariet gjorde bland annat besökare från Ungdomsstyrelsen, LSU, Socialdemokraterna, Allmänna Arvsfonden och ett flertal organisationer, kommunrepresentanter och ungdomsrådsaktiva. Själva rapportpresentationen stod Niklas Delander, statsvetare och tillika redaktör för rapporten för. Han gick under ca 50 minuter igenom huvuddragen i rapporten, och föreläsningen följdes sedan av en halvtimmes diskussion.
Niklas Delander tryckte under sin föreläsning på att ålder inte alltid spelar så stor roll för ungdomars politiska deltagande som den allmänna åsikten kan göra rådande.
- Faktum är att endast vissa delar av en enskild persons agerande eller beteende kan härledas utifrån ålder. Faktorer som klass, kön och etnicitet kan ofta spelar större roll, förklarar Niklas.
Han pekade vidare på ett problem med hur politiskt deltagande har mätts. Många satsningar görs utifrån en idealtypsstrategi, där målet sätts utifrån hur mycket det önskas att ungdomar deltar. Detta är problematiskt då det helt utesluter hur ungdomars deltagande har ökat eller minskat i förhållande till vuxnas deltagande och övriga samhällstrender.
Det leder till att många problem med ungdomars deltagande pekas ut som åldersrelaterade när de egentligen slår lika hårt mot både vuxna som ungdomar. Det resulterar ofta i att ungdomar hänvisas till att påverka i separata forum, skiljda från de forum vuxna använder, någonting som Ungdomsstyrelsen bland andra kritiserat i sin senaste rapport ”Lika olika som lika”. De leder ofta till att ungdomar utestängs från den vanliga politiken istället för att inkluderas.
kram på er!
/Milou
Helhelg med styrelsen!
Jag har under helgen suttit på ett hotel i ett regnigt Oslo tillsammans med mina kollegor och min styrelse. Vi har utvärderat året som gått, tittat framåt på vad vi vill förbättra fram till 2015 och diskuterat en massa roliga frågor för att vi på olika sätt ska kunna göra ett ännu bättre jobb nästa år.
Alla har fått vara delaktiga och tycka till i olika frågor och tillsammans har vi kommit fram till förslag och idéer som kommer att bli superspännande att jobba vidare med!
Jag kan rapportera att vi under 2009 hade som mål att få 400 deltagare i ungt nätverk. Och idag är vi 402st!
Är du mellan 15 och 25 år och vill vet amer om ungt nätverk och vad du kan delta på så lämna en kommentar så hör jag av mig!
Brukar du delta när din förening träffas och pratar om hur ni kan göra er förening bättre?
Kram på er!
/Milou
600 gymnasieelever!
Idag är Stockholmsidrotten och Ungt Nätverk på Allt för hälsan mässan.
Tillsammans har vi haft föreläsningar för 600 gymnasieelever från olika skolor i Stockholm.
Utanför har Stockholmsidrotten sin monter där man har chans att testa på rodd, stavgång, bågskytte, cykel, gympa, yoga och fotboll. En helt fantastisk monter med andra ord =)
Kom och besök oss på Stockholmsmässan i helgen!!
Kram på er!
/Milou
Det handlar om rätt kompetens på rätt plats
– Det handlar om rätt kompetens på rätt plats. Oavsett ålder. Tar vi inte tillvara på ungdomarnas potential får vi stora problem framöver kommenterar Urban Bäckström, chef för Svenskt Näringsliv
Hur tillsätter vi rätt kompetens på rätt plats i Sveriges största ungdomsorganisation?
Kram på er!
/Milou
inte ett ungdomsproblem utan ett vuxenproblem
SSU (Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund) ordförande Jytte Guteland skrev en debattartikel i DN för någon vecka sedan. Du kan läsa den HÄR
Igår tog Jytte, Ingela (också från SSU) och jag en kaffe ihop på deras kansli vid Zinkensdamm för att prata ihop oss om frågan om ungas delaktighet.
Vi fick börja med att rita upp våra organisationer för att kunna beskriva för varandra hur vi jobbar och ju mer vi berättade desto mer kunde vi se hur lika våra situationer är.
Vår utmaning är inte ett ungdomsproblem - det är ett vuxenproblem!
Vi kunde se hur vuxna i situation efter situation var anledningen till att unga människor inte fick möjlighet att påverka sin egen verksamhet. Mandatperioder är ett sådant exempel. Hur länge ska man egentligen få sitta på en post? Hur många gånger ska man få bli omvald?
Fördomar pratade vi också om.
"Ungdomar är inte intresserade"
"Ungdomar har inte tid"
Vem har bestämt det?
Vi kommer att fortsätta prata ihop oss om de här frågorna och bjuda in fler ungdomsorganisationer att delta.
Är du med?
Kram på er!
/Milou
