Ibland kan det vara väldigt enkelt...
Föreningen hade en förslagslåda men det är lite av en skendemokrati så jag skrev
"Motion till årsmötet i IF Friskis&Svettis i Eskilstua"
istället för ett förslag i förslagslådan.
Sen tänkte jag inte så mycket mer på det.... Döm av min förvåning när jag fick hem ett brev från föreningen inför årsmötet där dom hade svarat på mina förslag med ett avslag och ett tillstyrkande = ja!
Det blev fler skivstänger i blåa salen men tyvärr ingen större möjlighet att boka pass via nätet.
Det ni!
// Henrik Lannér
Vad gör ett DF - Bosöstudenter på besök
I förra veckan fick jag chansen att träffa studenter från Bosön som pluggar för att få jobb inom idrotten.
Ett härligt gäng som tagit sig till Stockholmsidrottens hus en tidig fredagsmorgon. Min uppgift var att berätta vad vi jobbar med här på Stockholms Idrottsförbund.
Vår uppgift är att skapa bästa möjliga förutsättningar för idrotten och idrottsföreningarna i vårt distrikt.
Här i Stockholm finns alla 70 idrotter representerade i ca 3000 föreningar, ca 60 av dem har ett regionaltförbund (SDF) som har kontor i vårt distrikt. Vi jobbar alltså med frågor som gäller för alla föreningar oavsett vilken idrott de håller på med. DF står för distriktsförbund och Stockholmslän är vårt distrikt.
Vilka frågor är det då vi jobbar med?
Vad innebär det att skapa bästa möjliga förutsättningar? Vad jobbar man då med?
Distriktsförbundet är det inte alla som känner till och har haft kontakt med. Vi jobbar lite i det dolda med frågor som en idrottsledare inte kommer i kontakt med varje dag.
Detta är de tre områden som vi jobbar inom och exempel på frågor som vi pratar om och jobbar med varje dag:
1. Idrottspolitik
Hur kan vi påverka kommunerna att bygga fler anläggningar för idrott?
Hur kan vi påverka politikerna att ge mer ekonomisktstöd till idrottsföreningarna?
Hur kan vi se till att idrott ses som en viktig del i samhället?
2. Idrottsservice
Hur kan vi göra det lättare för föreningarna så att de kan lägga sin tid på att göra bra verksamhet istället för att hålla på med administration?
Vilken rådgivning önskar distriktets idrottsföreningar att få?
Hur kan vi få fler anställda till idrottsföreningarna?
3. Idrottsutveckling
Hur kan vi göra det attraktivt att vara ledare och förtroendevald i en förening?
Hur kan vi få fler barn och ungdomar att börja och stanna kvar inom idrotten?
Vilka behov har föreningarna av anläggningar och hur ser vi till att möta det behovet?
Vi vill ha fler idrottsevenemang till Stockholm! Hur får vi det?
Vilket stöd behöver elitidrottarna och hur kan vi hjälpa dem på bästa sätt?
Inom varje område har vi ett antal projekt och aktiviteter så klart.
Du kanske har hört talas om idrottslyftet - mer och fler och Unga ledare Äger. Andra projekt är anläggningssatsningen, Svensk Idrott - Världens Bästa och Regionalt elitidrottscenter.
Klickar du på länkarna kan du läsa mer om vad vi gör.
Tack Bosöstudenterna för att ni kom och lyssnade!
Hoppas vi ses snart igen
//Milou
Mattias tog sig dit han ville!
- Jag är ledamot i Föreningskommittén och sammankallande i AGUST (arbetsgrupp ungdom stff)
I AGUST är det jag som planerar och kallar till mötena vi har.
Vi har jobbat hårt för att alla ska vara delaktiga och att vi ska få effektiva möten som är roliga att komma till. Vi har ca 30 min rapporter om vad som har hänt sen sist och ca 60 min med ett tema där vi fördjupar oss i något ämne.
I FK är jag ansvarig för området Nolltolerans som handlar om fair play på och utanför plan och hur vi ska vara mot varandra inom fotbollen.
Hur tog du dig dit du är idag?
- Jag var ledare i min förening och fick en inbjudan till ett ungdomsforum som AGUST hade. I slutet av träffen skickades det runt en lapp där de som ville fick skriva upp sig om man var intresserad av att gå med i AGUST. Då skrev jag upp mig och nu är jag sammankallande i gruppen.
Ju mer jag lärde känna organisationen och vad man kan göra inom förbundet desto mer intresserad blev jag. Jag skrev ner ett tydligt mål att jag ville bli ledamot i Föreningskommittén och jobba med föreningsutvecklingsfrågor. Sen visade jag intresse för de frågorna, var med på konferenser och utbildningar, såg till att synas bland rätt människor. Det gäller att kunna se att det där mötet en regnig dag i september kan leda till att jag träffar rätt människor och ta mig dit jag vill.
Vad är det bästa med att var ledamot i ett förbund?
- Gemenskapen absolut. Och att få vara en del av utvecklingen, kunna förändra och förbättra för föreningarna. Sen har det varit en stor utvecklingsmöjlighet för mig som person och en utbildning och förberedelse för andra uppdrag och arbeten.
Vad är det svåraste med att vara ledamot i ett förbund?
- I AGUST är det väl att ungdomar som jag har mycket annat att göra och inte alltid har tid att vara ledamot i en kommitté eller arbetsgrupp eller komma på våra träffar.
Sen är det inte alltid så lätt att göra sin röst hörd i ett förbund och få alla att lyssna på det man har att säga. Men så är det kanske både för unga och äldre.
Har du något tips till andra ungdomar som vill engagera sig i sina förbund?
- Nästan alla förbund behöver fler som engagerar sig de vet inte att du finns än bara. Så ta kontakt och visa att du är intresserad. Ta reda på så mycket som möjligt om ditt förbund och läs på hur de jobbar och är organiserade, ta kontakt med den kommitté som jobbar med just den fråga som du är mest intesserad av och delta på konferenser och utbildningar och gör dig sedd och hörd!
Läs mer om AGUST och Mattias på www.ungtnatverk.se
Tack Mattias för pratstunden!
// Milou
Hur kan jag påverka styrelsens arbete?
Det kan du göra när som helst under året. Ring eller skriv ett mail med din idé eller be att få komma och berätta om den på ett styrelsemöte. Kanske är det så att din förening har kommittéer som tar hand om vissa frågor. Då kan du höra av dig till personerna i kommittén med dina önskemål.
En motion låter krångligt men är egentligen riktigt enkelt!
Har du någon fråga som du vill att alla medlemmar ska få rösta om, eller ett förslag där du vill att alla medlemmar ska ta ställning, ja då ska man skriva en motion till årsmötet.
Du skriver ner ditt förslag och varför du tycker att medlemmarna ska rösta ja till ditt förslag. Sedan skickar du det till styrelsen senast 4 veckor innan årsmötet. En motion måste ALLTID tas upp på årsmötet.
Om jag inte är nöjd med styrelsens arbete?
Du kan vända dig till valberedningen om du har synpunkter på hur styrelsen har arbetat eller om du har förslag på personer som du tycker borde sitta i styrelsen. Valberedningen tar då hänsyn till dina synpunkter när de på årsmötet ska föreslå vilka i styrelsen som ska sitta kvar och om någon ska bytas ut.
I AIK fotboll är det många supportrar som just nu har synpunkter på hur styrelsen arbetar. Så här förklarar AIK Fotbolls styrelse på ett enkelt sått hur man kan påverka i föreningen: http://www.aikfotboll.se/Article.aspx?contentID=3320
// Milou
Vet du vilka rättigheter du har i din förening?
- Så, hur många av er här inne tycker att föreningskunskap är något av det roligaste ni vet?!
Skrattet sprider sig i lokalen. Jag får en blick som undrar om jag är riktigt klok...
Jag kör igång iallafall.
Efter två timmar ser deltagarna smått chockade ut.
- Menar du verkligen att jag som är 19 år har lika mycket att säga till om som en vuxen i föreningen?
När man är medlem i en förening innebär det att man har en röst. Den rösten är lika mycket värd oavsett om du är 25år eller 65år. Föreningen är din lika mycket som någon annans och du har samma rätt att vara med och bestämma hur din förening ska arbeta och vad ni ska göra.
- Är det verkligen sant att jag som 20 åring kan starta en egen förening?
Ja visst kan du det. Ni behöver vara tre personer som tillsammans bestämmer vilka stadgar(föreningens regler) som ska gälla och vilka av er som ska sitta i styrelsen. Det finns ingen åldersgräns för när man får starta en förening.
- Men är det inte styrelsen som är högst beslutande i en förening?
Nej, det är medlemmarna i föreningen som är högst beslutande. Och det är på årsmötet som man som medlem bestämmer hur föreningen ska fungera, vad pengarna ska användas till, vilken verksamhet som ska genomföras. Och det är vi som medlemmar som väljer vilka som ska sitta i styrelsen. Då gäller det att rösta på någon som vi tror kommer att följa de beslut som vi har bestämt på årsmötet.
Sedan är det styrelsens jobb att under ett år (framtill nästa årsmöte) se till att det som vi medlemmar har bestämt blir genomfört och att pengarna går till de saker som vi sa.
- Förstår ni nu varför jag tycker att föreningskunskap är det roligaste jag vet?
Deltagarna nickar och ler. Föreningskunskap innebär att få veta vilka rättigheter jag har i min förening, hur jag kan påverka och vara engagerad i föreningens arbete.
Stort TACK till Skidförbundet och alla deltagare för att jag fick komma och träffa er!
//Milou
Vill ni också veta mer om föreningskunskap?
maila [email protected] så bokar vi in!
Sveriges coolaste revisor!
Men vad gör de egentligen, vad är deras uppgift, varför är de på årsmötena och vad betyder den där texten?
Svenska Fotbollförbundets revisor Hans Bredberg tycker att en revisor och en fotbollsspelare har mycket gemensamt. Se honom berätta på filmen
Revisorernas uppgift är att stå på medlemmarnas sida och att på årsmötet varje år berätta för medlemmarna hur de har granskat och vad de har kommit fram till.
Revisorerna finns helt enkelt till för att granska att det ekonomiska arbetet har gått rätt till så att medlemmarna kan känna sig trygga med att allt fungerar som det ska när det gäller föreningens ekonomi. Revisorerna tittar även på styrelsens protokoll och ser att styrelsearbetet har gått rätt till.
// Milou
Vi finns på facebook!
SISU&SIF heter vår grupp.
Bli vän med oss du också!
//Milou
IK Boltons unga ledare tycker till!
Jag börjar med 10 frågor om föreningens stadgar och plötsligt stirrar 20st unga ledare på mig.
- Vadå? Menar du verkligen att det är vi som bestämmer i vår förening?
Svaret är JA och vi går över till nästa övning. För när det är så att man som medlem är högst beslutande i sin förening så måste man ju tala om vad man tycker och hjälpa till att ta föreningen dit man vill.
Dags för de unga ledarna att få utvärdera sin förening. Vad fungerar bra och vad behöver vi bli bättre på i föreningen? Med stort engagemang och varsin penna i högsta hugg går de runt och svarar på olika frågor om hur de tycker att föreningen fungerar och vilket stöd de behöver av föreningen. Blir imponerad över hur mycket de kan och med vilken energi de är villiga att jobba för att föreningen ska bli ännu bättre.
Styrelsen fick uppdraget att lyssna och leda arbetet i grupperna som tillsammans satte sig ner för att titta på lösningar på de utmaningar som ungdomarna pekade ut. Det var fyra fantastiska styrelseledamöter som satte sig ner, såg till att alla kom till tals, lät alla åsikter komma fram utan att försvara eller kritisera och hjälpte till med sina kunskaper och svarade på frågor.
Efter tre timmar fick styrelsen en lista på det stöd som ledarna känner att de behöver från sin förening, punkter på sådant som är bra och som behöver förbättras i föreningen och förslag på lösningar för hur föreningen ska jobba vidare.
Det är med stor förväntan jag ser fram emot att få följa IK Bolton och deras satsning på unga ledare. Är säker på att jag får tillfälle att berätta mer här på bloggen om hur de jobbar.
Stort TACK till alla er som deltog under kvällen och bidrog med era åsikter!
// Milou
Så tyckte ungdomarna:
"Kom hit helt slut efter en dag i skolan och ville bara åka hem och plugga matte. Men nu känner jag mig full av energi och redo att engagera mig i föreningen"
"Jag visste inte att föreningskunskap kunde vara så roligt!"
Vill ni också genomföra Ungdomsbarometern i er förening?
Maila [email protected] så ser vi till att komma igång!
Bloggen är tillbaka!
I lördags var vi från Unga Ledare Äger och träffade Svenska Skyttesportförbundet på deras barn och ungdomskonferens. Vårt uppdrag var att berätta hur vi har jobbat för att få fler ungdomar aktiva som ledare och förtroendevalda.
Satt där och lyssnade på hur de andra inspiratörerna har jobbat och hur Skyttesportförbundets ungdomssektion arbetar. Insåg att det var dags att öppna upp bloggen igen!
Här va vi. Inspiratörerna i lördags. Läs mer om vilka vi är på
http://bliskytt.nu/arbetsdag-barnungdom/inspiration/
Passa på att titta på hur Ungdomssektionen på Svenska Skyttesportförbundet jobbar med att marknadsföra sin idrott genom socialamedier!
//Milou
Så hanterar du härkarteknikerna!
Vad är en härskarteknik?
-Men du som är så ung vad vet du om styrelsearbete.
-Lilla gumman nu är det bästa att du låter oss vuxna fatta beslut i denna fråga
En härskarteknik kan vara ett sätt att få dig och det du säger att bli mindre värt. Eller ett sätt att se till att du inte säger något alls.
Att använda härskartekniker kan ske omedvetet. Det är därför viktigt att peka på saker som du inte tycker är juste och låta andra förstå hur du upplever dem.
Om man exempelvis inte längre vill bli kallad "lilla gumman" gäller det att mejsla ut argumenten. Några förslag: "Jag tycker det är en dålig benämning", "Jag känner mig förlöjligad" eller "Jag är 22 år och med andra ord inte så liten".
Här kommer flera olika härskartekniker och hur du kan göra när du upplever dem:
Osynliggörande
Osynliggörande blir du om du blir bortglömd, förbigången eller "överkörd".
Som om du till exempel säger något på ett möte och alla andra låtsas som om du inte har sagt något alls och går vidare med nästa punkt.
Det här gör du:
Förbered frågor till det du har sagt och ställ dem direkt till någon av personerna på mötet. Ex: Henrik vad är din åsikt i den här frågan? Det blir då mycket svårare för personerna att ignorera det du har sagt.
Om det ändå händer fråga snällt varför de struntar i det du säger och låtsas som om de inte hör?
Förlöjligande
Förlöjligande är när ungdomars insats blir hånad eller utskrattad.
Om du kommer tillbaka efter en ungdomskonferens och har massor att berätta om allt du fick lära dig och de vuxna i gruppen avbryter dig innan du ens har hunnit prata klart. "Hahaha ja det måste ha varit rena fritidsgården" och så skrattar alla.
Det här gör du:
Förbered konkreta punkter från konferensen som du delar ut till de som deltar på mötet. De tre viktigaste sakerna som kom fram från konferensen. Be dem läsa tyst. Dels måste de fokusera på att läsa och sedan får de se vad konferensen handlade om. Förklara också att du inte tycker om att bli skrattad åt. Ibland vet inte andra om att de sårar någon.
Undanhållande av information
Undanhållande av information kan vara att de andra i gruppen redan innan mötet har tagit upp frågor via mail som inte du har fått skickade till dig. Eller att de på annat sätt har gett varandra information som de inte har gett till dig. Det gör att du hamnar i underläga för de andra har redan hunnit tänka klart och kunnat fundera ut argument.
Du får mindre insikt i en fråga.
Det här gör du:
Ta för vana att alltid ringa upp ordförande dagen innan mötet och fråga om det är något du bör veta inför mötet nästa dag.
Maila ut frågor till gruppen kring de olika punkterna på dagordningen och be att få svar.
Fråga annars om det är så att de har pratat om detta innan mötet eller mailat ut information och att du gärna vill vara med på de utskicken framöver.
Dubbelbestraffning
Dubbelbestraffning försiggår när det är fel båda det ungdomar gör och det de inte gör. Den här tekniken tas i bruk mot dem som man har fördomar mot. Till exempel om man blir ung ledare då tycker tränaren att man sviker laget och lägger tid på annat men samtidigt klagar vuxna över att inga ungdomar tar ansvar för föreningen eller vill bli ledare. Det går liksom inte att göra rätt hur man än gör.
Det här gör du:
Prata med dem som har synpunkter. Fråga dem hur de tycker att ni ska göra och var tydlig med det du vill. Säg ifrån att du inte tänker ta skit för att du har valt något som du tycker är roligt.
Påförande av skuld och skam
Påförande av skuld och skam kan vara att ungdomar får veta att de inte är tillräckligt bra, även om anledningen kan vara:
1. att de tänker och handlar annorlunda och på ett nytt sätt i förhållande till de vuxna
2. att de inte har kunnat skaffa sig tillgång till information som de vuxna har
Ett exempel kan vara att Kalle på mötet föreslår att man i framtiden ska prova att hålla mötena på ett annorlunda och roligare sätt så att alla får komma till tals och man kan ha tema för att djupdyka i vissa ämnen.
Men de vuxna tycker att det är trams. "Inte kan vi sitta och ha roligt på mötena, här ska vi ju vara seriösa". " ja inte är det väl någon lekstuga här inte, vill folk komma till tals så får de väl lära sig att argumentera för sin sak"
Det här gör du:
Förbered förslag i förväg och hitta andra föreningar som har testat liknande eller samma sak som du vill testa. Visa att andra vuxna har samma tankar.
Förklara fördelarna med ditt förslag och att det inte handlar om trams utan konkreta saker som skulle göra arbetet lättare och bättre.
Känner du igen någon av de här härskarteknikerna?
Vad gjorde du i den situationen?
Kram på er!
/Milou
Hur utövar jag makt?
Makt innebär möjligheten att efter egen vilja fatta beslut som verkställs.
Om man skall kunna utöva makt måste man dessutom ha resurser att utöva den med, alltså tillgångar som möjliggör ett reelt inflytande. Med resurser menas inte bara pengar utan det kan vara flera olika saker:
1) Retorisk förmåga. Att vara bra på att prata för sin idé.
2) Kunskap. Jag måste veta hur föreningen fungerar, ha insyn och information
3) Prestige och status. Är jag en person som andra bryr sig om att lyssna på? Att tas på allvar
4) "Närhet till makthavarens öron". Ha en bra kontakt med styrelsen, sin tränare eller andra som har makt så att de lyssnar.
5) Kontroll av ekonomiska medel. Möjlighet att påverka vad föreningens pengar ska användas till
6) Kontroll över opinionsbildning. Handlar om mina möjligheter att påverka andra medlemmar för att de ska se min idé och kunna tycka att den är bra.
Jag har en idé som jag vill att min förening genomför. För att kunna göra det behöver jag makt och det skulle kunna se ut så här:
- Jag bestämmer en träff med kansliet och lägger upp min presentation och lyckas genom det få dem att nappa på min idé och de genomför den.
- Jag har fått veta att min idé ska skrivas ner och skickas in som en motion till årsmötet som är om 3 månader. Och den kunskapen gör att min fråga måste tas upp och föreningen måste ta ställning till den.
- Vår ordförande skickar ofta ut mail och frågar mig vad jag har för idéer och vad jag tycker så jag skickar iväg min idé till henne och hon svarar med en gång att det låter intressant och att hon ska ta upp det på nästa styrelsemöte. Jag får också chansen att vara med och presentera min idé på mötet.
- 2 gånger om året bjuder styrelsen in till en konferens för alla ledare och under den dagen får vi framföra alla våra idéer. Jag går på mötet och presenterar min idé och de lyssnar och tar idén med sig. Kanslichefen kommer ofta ner på våra knatteträningar och då finns det alltid tid att snacka lite och berätta om mina idéer.
- Ungdomskommittén i föreningen har ansvar för de pengar som ungdomsgrupperna får göra av med under året. Jag frågar om jag kan få vara med i ungdomskommittén och på det sättet kan jag berätta om min idé och få pengar så att jag kan genomföra den.
- Det finns möten och kontaktlistor och klubbtävlingar och en massa andra sätt för mig att träffa andra medlemmar i föreninge och berätta för dem om min idé så att de ska kunna tycka att den är bra och hålla med mig om att vi ska genomföra den.
Utövar du makt i din förening?
Hur mycket makt har ungdomar i din förening?
Kram på er!
/Milou
God Jul & Gott nytt År!
Det blir en skön jul hemma hos mamma med alla syskonen, deras sambos, hundar, katter, pappor, styvsyskon, ingifta, moster, mormor. Ja hela tjocka släkten =)
Vi ses igen den 11 januari!
Julkramar till er alla!
/ Milou
Årets Ungdomskommun - Mora
Varför har Mora blivit utsedd till årets ungdomskommun?
"Varje år delar vi ut utmärkelsen "Årets ungdomskommun" för att uppmärksamma kommunernas arbete för att förbättra ungas livsvillkor. När vi utser Årets ungdomskommun tittar vi särskilt på hur kommunen arbetar med att: Ta fram metoder för att stärka ungas delaktighet och inflytande i samverkan med föreningslivet, öka inkluderingen i samhället av alla unga, ta fram metoder för att öka kunskapen om ungas behov, stärka föreningslivets verksamhet för unga" skriver ungdomsstyrelsen på sin hemsida.
Motiveringen:
Att sten för sten bygga en strukturerad och kunskapsbaserad ungdomspolitik tar tid. Röster ska höras, frågor ställas och förslag prövas. Förändring är svårt och kräver handling. Årets ungdomskommun har hittat enkla men effektiva metoder som gör stor skillnad för kommunens unga, metoder som är lätta att förstå och ta efter.
Det finns en mängd exempel att peka på som stämmer in på ovanstående kriterier, t.ex. "Moramodellen" för ungas delaktighet och inflytande i lokalsamhällets utveckling, etableringen av ett kulturhus för unga i "Rosa Huset", samt verksamheten för unga vuxna i "Utvecklingscenter", skriver Åke Nyström, Ungdomssamordnare i Mora kommun
När får vi se en Stockholmskommun som Årets Ungdomskommun??
Kram på er!
/Milou
Barbrobetalar.se
I Kungsbackakommun har man hittat ungdomarna på nätet och därför gjort en hemsida där ungdomar har möjlighet att tycka till, lämna in förslag, söka pengar och anmäla sig till träffar med politikerna.
www.barbrobetalar.se
Hur når ni ut till ungdomar?
Vilka vägar använder ni?
Kram på er!
/Milou
Not Yets!
Vilka normer följer du?
En förklaring av ordet diskriminering är när någon utsätts för en missgynnsam särbehandling.
Med andra ord att det i en specifik situation görs skillnad mellan olika människor på grund av egenskaper den diskriminerade inte kan påverka. Som tillexempel ålder.
Det är ju inte så att jag kan göra något åt att jag är född 1980 och är 29 år ung. Ändå blir jag bedömd utifrån just detta. Till exempel tror många vuxna att jag har mindre kunskap och erfarenhet om idrott än en person som är 45 år och man. Och på grund av det har jag svårare att få igenom mina åsikter. För inte kan väl en 29 årig kvinna veta mer i en idrottsfråga än en vuxen karl...
I Sverige kan tala om att den vuxna åldersgruppen ses som normen för åldern.
Barn och unga får frågan vad de vill ”bli” när de blir stora och de får ofta höra att de är ”framtiden”. Äldre ses som redan förbrukade, som de enbart ”varit” något och inte har något nytt att tillföra. Barn blir sedda som ”not yets”, inte än, och äldre ”has beens”, har varit.
Medelåldern är helt enkelt normen för vad som är ”rätt” eller ”normalt” – de personer som är.
Tittar vi på vilka personer som blir invalda i våra förenings och förbundsstyrelser så är de väldigt lika varandra. De är oftast medelålders män. Kan det bero på att just den kategorin ses som mest normal? Personer som är rätt just nu? Och om det är så, hur kan vi jobba i valberedningarna för att förändra vår norm?
Åldersdiskriminering betyder att en person behandlats sämre än en annan person i samma situation på grund av sin ålder. I juridisk mening innebär åldersdiskriminering att ålder är avgörande för att en person missgynnas jämfört med en annan.
Det här behöver inte vara medvetet, jag tror inte att vi vuxna går runt hela dagarna och försöker komma på knep för att jävlas med ungdomar och hålla dem utanför föreningslivet. Men vi behöver bli medvetna om vilka normer som styr oss för att vi ska kunna se förbi dem i våra val av ledamöter och vilkas åsikter vi tar till oss som viktiga.
Fakta kring åldersdiskriminering har jag hämtat från LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer och du kan läsa hela deras rapport HÄR.
Kram på er!
/Milou
Rullstolsrace, reaktionstest och dansmatta
... balansbräda, bordsgolf, styrketest och massor mer fanns att prova på när deltagarna från Folksam LedarCamp hade återträff på Riksidrottsmuseet.
Först lunch i stan innan bussen gick ut mot Riksidrottsmuseet.
Där fick vi testa på en massa olika idrotter, gissa idrottsdofter och känna på hur det är att tävla om man är blind eller sitter i rullstol. 
Deltagarna på Ledar Camp 2009 ingår i Stockholmsidrottsförbunds Ungt Nätverk och kommer att fortsätta träffas på olika aktiviteter, utbildningar och få chans att påverka dem som fattar besluten inom idrotten i Stockholm.
Vill du gå med i nätverket och få samma chans?
Skicka ett mail till [email protected] !
Kram på er!
/Milou
Återträff LedarCamp!
Idag blir det lunch, en massa snack och 5-kamp på Riksidrottsmuseet!
Bilder dyker upp under dagen..
Kram på er!
/Milou
Det ideella engagemanget ökar!
Allt fler svenskar utför varje år något slags ideellt arbete. Enligt en delstudie som överlämnas till regeringen i dag handlar det om motsvarande 400 000 årliga heltidsjobb och trenden är ständigt uppåtgående enligt forskarna.
För 5 år sedan arbetade svensken i genomsnitt 12 timmar ideellt varje månad.
År 2009 har antalet timmar ökat till 16.
Främst rör det sig om idrottsverksamhet.
Betyder det att det är lättare att rekrytera ideella ledare idag?
Varför saknar isåfall föreninglivet så många ledare?
Kan det vara föreningslivet som är dåliga på att rekrytera ledare?
Kram på er!
/Milou
Jag ställer upp!
|
Stockholms Basketförbund har kört igång sitt projekt Jag ställer upp för att få en juste stämning på och utanför plan. Kika in och ta ställning. Ställer du upp?
Kram på er!
/Milou
Känner du din kommuns ungdomsombud?
Jag hade inte en aning om att det i flera av landets kommuner finns Ungdomsombud. De kan se lite olika ut och heta lite olika saker men det handlar om att kommunen har anställda som arbetar för att skapa förutsättningar för ungdomsdelaktighet.
Jag har 22 kommuner inom Stockholms Idrottsförbunds ramar. Vad skulle vi kunna göra ihop?
Ni som är ungdomar, visste ni om att det fanns ungdomsombud i er kommun?
www.Ungilund.se ett exempel på en kommun som arbetat bra och länge med delaktighet och demokrati!
Kram på er!
/Milou
