Hur lyckas hon?
Redan som 19 åring startade hon sitt första företag och idag har hon 4st.
jag hittar 3 saker i artikeln som jag tycker va häftiga:
1. " jag har massor av idéer och jag ser till att de blir till handling".
Therese tänker inte bara snacka om vad hon vill förändra/utveckla/skapa hon tar ord till handling och gör något åt saken!
2. Therese favoritentreprenörer
Hon har tydliga förebilder och mentorer som hjälper henne att göra sina idéer till verklighet. Som stöttar och inspirerar henne.
3. Idéboken
Hon skriver ner sina idéer och sparar dem till rätt tillfällen. Tänk en hel bok full av bra grejer som bara väntar på att bli genomförda!!
Vad gör du för att lyckas genomföra dina idéer?
Kram på er!
/Milou
Lita aldrig på någon under 30
Han har fått tag i en bok The Dumbest Generation: How the Digital Age Stupefies Young Americans and Jeopardizes Our Future (Or, Don't Trust Anyone Under 30) som är skriven av en professor från England som heter Mark Bauerlein.
Professorn påstår att vi som är mellan 20 och 30 år idag lägger vår tid på andra saker än att lära oss historia, litteratur eller politik. Att vi tappar en del av den allmänbildning som professorn påstår att äldre generationer har. Och att vi genom detta blir dummare och dummare.
Är det inte så att vi idag får till oss mer information än tidigare generationer?
Att vi i själva verket pumpas fulla med ny information varje dag genom att vi använder oss av Google, har kontakter på facebook med människor från hela världen, media runt omkring oss, ständigt nyhetsflöde osv. osv.
Men att vi på ett helt annat sätt sorterar bland information och lämnar det som inte intresserar oss åt sidan. Att vi är mästare på att hitta svar på det vi söker och kapabla att hantera stora mängder information. Fast inte genom att komma ihåg listor med årtal och krig eller kunna multiplikationstabellerna utantill.
Frågan är hur man mäter intelligens. Genom att se hur många av Amerikas fd. presidenter vi kan rabbla upp? Eller handlar intelligens om något annat?
Vilka unika kompetenser bidrar 80 talisterna med till dagens arbetsmarknad? Vilka effekter skulle vi skapa om vi såg till att olika gernerationer fick mötas. Och hur kan vi skapa arbetslag där olika generationer kan dra nytta av varandras kunskaper?
Marcus Dunbergs egna fördomar om dagens 20-30 åringar tänker jag inte kommentera. Har ni läst resten av bloggen så vet ni varför =)
Men ni får ju gärna komma med egna funderingar om ni vill!
Kram på Er
/ Milou
Vågar du?
Det ringde på dörren hos en känd konsthandlare och en medelålders man väntade utanför. Han bad att få komma in och visa ett par målningar för att få dem bedömda. Konsthandlaren tittade på målningarna och konstaterade att den ena var mycket intressant.
Med sitt vana öga kunde han se att en ung målare hållit i penseln och om denne unge talang fick uppmuntran och stöd, skulle han kunna komma att bli ytterst skicklig och framgångsrik. Den andra målningen var däremot inte särskilt bra.
- Kan jag få träffa den unge talangen? Frågade konsthandlaren och höll upp den första målningen.
- Det kan du, svarade mannen. Det är jag som har gjort båda tavlorna.
Den du tycker om målade jag när jag var ung, innan jag blev övertalad att sluta måla och söka in till juristlinjen. Den andra tavlan har jag målat i år. Jag övervägde att besöka dig när jag var ung, men jag vågade inte.
Vad skulle du göra inom idrotten om du bara vågade?
kram på er!
/ Milou
Ung delaktig med driv!
Det här är Jills story:
"När jag var fjorton år fick jag problem med ryggen vilket medförde att jag fick sluta som aktiv. Men jag ville fortfarande vara kvar inom gymnastiken och blev därför ledare. Jag blev inhyst i en gymnastiksal och fick en grupp att träna.
Det var ensamt även om jag fick bra feedback och hjälp från huvudledaren som jag blev assistentledare åt. På många sätt hade jag därför tur och kunde utvecklas. Många andra unga i föreningen fick inte samma hjälp.
I det läget hade det så klart varit toppen att få träffa andra ungdomar i samma situation. Ungdomar att dela erfarenhet och ha kul tillsammans med.
Nu nästan tio år senare finns den möjligheten. I Brommagymnasterna har vi har startat ett ledarprojekt under namnet Ung Delaktig med Driv.
Stor brist på unga ledare
Inom gymnastiken och inom andra idrotter slutar många aktiva alldeles för tidigt, många innan de ens fyllt femton år. Vilket är tråkigt.
Syftet med Ung Delaktig med Driv är att ge unga ledare chansen till utbildning inom gymnastik, ledarskap och föreningsliv. Vi vill fylla på i leden och stärka klubbkänslan.
I projektet Ung Delaktig med Driv deltar i dag sjutton ungdomar i åldrarna tretton till fjorton år. Vi hade velat ha med några som var lite äldre men de hade tyvärr redan slutat. Syftet är att skapa ett tänk inom föreningen att en naturlig fortsättning för unga aktiva som funderar på att sluta är att bli ledare. Om det ska fungera måste det också finns förutsättningar för det inom föreningen. Ärligt talat är vi inte där ännu inom Brommagymnasterna även om vi är på god väg.
Det måste vara roligt
Projketet Ung Delaktig med Driv drog i gång nu i vintras. När vi frågade deltagarna varför de ville bli ledare så svarade de: för att det är kul, för att lära sig mer om ledarskap, för att hitta nya duktiga gymnaster och för sällskapet. Det där sista är viktigt. Som ung ledare är det värdefullt att man får ut något mer än bara idrotten. Det måste vara roligt.
I höst gör vi en utvärdering och ser hur många som är kvar och hur det har gått. Målsättningen är att det här projektet ska fortsätta och att unga ledare med nya idéer och vitalitet ska tillföra föreningen energi och visioner. Brommagymnasterna som är en av Sveriges största föreningar är på rätt väg.
Idag sitter t ex jag som är tjugotvå år och en kille på arton år i styrelsen. Det är inte helt vanligt. Jag tror att det viktigaste för en ung ledare är känslan av att man kan."
/ Jill Zachrisson, ledare och styrelsemedlem i Brommagymnasterna.
Vuxna tycker inte alltid lika
Det är så lätt att sätta alla i särskilda fack och säga att en viss grupp är på ett visst sätt och tycker på ett visst sätt.
För vi vet ju att vuxna aldrig vill släppa in ungdomar i verksamheten, styrelseledamöter är gubbar med slips och möten är tråkiga....
Och att ungdomar aldrig tar ansvar, inte har kompetens att delta i styrelsebeslut och aldrig stannar mer än ett år på en position....
Är vi redo att utmana våra föreställningar om varandra?
Att ställa frågan vad vi egentligen tycker och utifrån svaren förbättra vår idrott?
Kram på er!
/ Milou
Ungdomar är nu!
"Vi måste värna om våra ungdomar för det är de som är vår framtid. Det är ungdomarna som ska bli nästa generation ledare."
Har ni hört det förut?
Jag har hört det så många gånger att jag skulle vilja skrika rakt ut bara jag hör de första stavelserna.
För vad säger det där uttrycket?
Jo att ungdomar inte duger idag, de får vänta med att duga tills de har gått och blivit framtid. Vilket för mig låter som att "de får vänta tills de har lärt sig att bli och tycka precis som vuxna är och gör"
Men jag ska berätta en hemlighet. Ungdomar är inte framtiden - ungdomar är nu. Och de har rättigheter inte för att de en dag ska bli vuxna medborgare utan för att de är ungdomar just idag.
Och de har åsikter och synpunkter på idrotten som måste beaktas, inte för att de ska verka i den om 15 år utan för att de lever i verksamheten just här och nu.
För att vara så ung...
Ofta under min tid inom idrotten har jag fått höra att jag gör bra saker. Och det känns ju fantastiskt roligt att få höra. Gör att man vill jobba lite till och göra lite mer och känner hur självförtroendet växer.
Men i samma andetag som de säger det där gjorde du så bra kommer fortsättningen för att vara så ung.
Vad betyder det?
Att jag gjorde något bra om man jämför med unga människor?
Att min insats är bra utifrån min ålder, men jag skulle få göra bra mycket bättre ifrån mig för att räknas om jag var äldre?
eller
Att de hade förväntningarna att en ung människa inte kan göra så bra saker för idrotten och att jag överaskat dem?
Vilka fördomar har du om unga människor?
Och hur påverkar det ditt arbete inom idrotten?
Kram på er!
/Milou
Har ni några ungaledare?
Nähä, jaha men då är det ju så, eller hur?
Men innan vi slår fast detta faktum skulle jag vilja lyfta 2 frågor.
1. Gör vi rätt saker?
När vi bestämmer oss för att vi vill ha fler ungdomar som ledare i vår förening eller organisation. Gör vi då rätt aktiviteter och insatser för att nå vårt mål? Använder vi oss av metoder som faktiskt lockar ungdomar att ta ett uppdrag? Är vi tydliga med vad uppdraget innebär? Erbjuder vi uppdrag som ungdomar tycker är roliga? Utformar vi uppdrag så att ungdomar har möjlighet att vara med?
2. Gör vi saker rätt?
När vi väl har hittat rätt metoder för att rekrytera ungdomar. Gör vi då detta? Genomför vi rekryteringen utifrån den bestämda planen, lägger vi styrelsemötena så att ungdomar hinner vara med, ger vi ansvar och ett reellt inflytande osv?
Inte för att jag på något sätt vill vara näsvis men kan det vara så att vi inte riktigt har tänkt igenom rekryteringen av ungdomar?
att vi lite planlöst har frågat en ungdom eller två men fått nej,
att vi tidigare genomförde en aktivitet för några ungdomar som gav lite resultat men vi fortsatte inte med den aktiviteten
att vi frågar men inte riktigt vet vad det är vi vill att ungdmoarna ska ansvara för
eller kan det vara så att vi faktiskt inte har frågat alls...?
Kram på Er!
/ Milou
Varför leder inte ungdomar Sveriges största Ungdomsförbund?
Visste Du att den främsta anledningen till att ungdomar inte blir ledare inom idrotten är att DET ÄR INGEN SOM HAR FRÅGAT DEM?!
Andra faktorer till varför ungdomar inte är med och bestämmer inom idrotten:
- MAKT - Ungdomar ges möjlighet att tycka till men inte makt att genomföra sina beslut
- ATT VÅGA - Ungdomar väntar på att få frågan och vågar inte så ofta själv ta intiativet.
- TID - Ungdomar prioriterar annat roligt då de inte får kunskap om och inbjudan att delta i föreningslivet
- KUNSKAP - Ungdomar får inte lära sig hur idrotten fungerar och hur föreningslivet styrs
- TRADITIONER - Ungdomar glöms bort av valberedningarna och det finns fördomar om att arbets och mötesformer är tråkiga och mossiga.
Vad vill DU göra åt det?
Slutsnackat!?
Det tog min idrotts Specialförbund 10 år att gå från att prata om hur fint det är med ungdomsinflytande till att faktiskt på allvar börja jobba med frågan och skapa ungdomsdelaktighet på riktigt.
- Att sluta ha konferenser där ungdomar var med som gisslan, de fick vara där men inte prata riktiga frågor utan ha egna konferenser vid sidan av.
- Ställa krav på distriktsorföranden ute i landet att börja jobba för att få in ungdomar i sina organisationer
- Involvera ungdomar i de riktiga beslutsprocesserna istället för att ha ett ungdomsråd som isolerades från ordinarie verksamhet
- Förstå att det inte finns något som heter ungdomsfrågor utan att delaktighet och inflytande handlar om att vara en del av den ordinarie verksamheten i kommittéer och arbetsgrupper tillsammans med vuxna människor.
Hur ser det ut hos er?
Är ni färdigsnackade?
På www.stockholmsidrotten.se Unga Ledare får ni hjälp att gå vidare. Och kan läsa mer om hur andra förbund och föreningar har gjort.
Kram på er!
/Milou
Varför är du här?
Alla håller vi på med idrott av olika anledningar
Nyfikenhet
Det är kul
Utveckling
Jag har barn som vill det
Pengar
Känna gemenskap
Revanch
Acceptans
Oberoende
MIna föräldrar vill det
Uppnå ett mål
Status
Träffa vänner
Varför håller du på med idrott?
Vad driver dig?
Och vad är det du vill göra inom idrotten?
Kram på er!
/Milou
Åldersfixering
Jag inledde min lediga söndag med att kika in på aftonbladet.se och snubblar in på en artikel om människor som är kära i varandra. Underbart tänker jag och läser vidare om människors lycka.
Men underbart är tydligen kort för enligt artikeln finns det dock ett problem. Pesonerna är nämligen inte lika gamla. Det skiljer i ålder mellan mannen och kvinnan!!
20000 av Aftonbladets läsare har upprört röstat och mailat för att minsann tala om att det är dags att alla rättar in sig i ledet igen.
Inte kan vi väl bedöma människor utifrån vilka de är istället för hur gamla de är!! Nej usch och fy!
Och jag börjar fundera...
Varför är ålder ett av våra viktigaste kriterier i Sverige idag?
Vi använder det till ALLT!
- Lagindelningar
- Vilka det är OK att bli kära i
- När vi ska kliva in och ut ifrån arbetsmarknaden
- Hur vi delas in i tävlingar och vilka vi får tävla mot
- Vilken krog/uteställe vi får gå till
- Om vi duger som styrelseledamot eller inte
- Hur stor betydelse våra åsikter har i olika beslut
- Vilken klass vi ska gå i i skolan
- Om vi är för gamla för att få studielån
- Vilka tränarutbildningar vi får lov att gå
- Vilka filmer vi får lov att se
Ja jag kan fortsätta hur länge som helst med att rada upp saker där vi bedöms utifrån vår ålder.
Alltså inte efter mognad, personlighet, erfarenhet, kunskap, kompetens eller det faktum att vi är individer med olika förmågor. Utan utifrån siffrorna i vårt personnummer.
Inom idrotten är vi naturligtvis väldigt duktiga på att hålla fast vid denna indelning. Vuxna för sig och ungdomar för sig. Inte blanda, det kan vara farligt.... eller?
Vilket år är personerna i din styrelse födda?
Kram på er!
/Milou
Storasyskon blir stora ledare
Jo undersökningar visar faktiskt att det är så.
Varför är det så då?
Storasyskon får tidigt lära sig att leda sina småsyskon, organisera, styra upp och ta ansvar för andra.
Ett storasyskon är ofta drivet, har stora planer och stora drömmar, tar kontrollen, analyserar vad som behöver göras och tar tag i saker.
Är du ett storasyskon?
Vilka planer har du?
Kram på er!
/Milou
Hur är det att träffa mig?
Ger jag kraft?
Ger våra möten energi?
Lyssnar jag på andra?
Kram på er!
/Milou
God fortsättning!
Har ni haft en skön jul?
Själv är jag tillbaka med fulladdade batterier!
Unga Ledare Äger har tagit fart och fler och fler föreningar hör av sig och vill genomföra någon av de olika insatser vi erbjuder för att kunna öka ungdomsdelaktigheten. Jätte kul att så många vill jobba med denna fråga!
Följ länken om du vill läsa mer om det stöd du kan få i arbetet med att behålla ungdomar i din förening.
Och för er som är mellan 15 och 25år finns det mer info om ert nätverk!
Kram på er!
/ Milou
